• Tänkt & funderat

    Jakten på en hållbar garderob och ett erkännande

    Ett av mina mål 2018 är att skapa en hållbar garderob och verkligen tänka efter inför ett inköp. Inte för att jag inte brukar tänka två (eller tre) gånger innan jag köper något utan för att jag vill fokusera mer på hur och vad jag konsumerar.  Jag har varit väldigt ointresserad av kläder (läs: inte tyckt att jag passat i så mycket) och jag måste erkänna att jag därför har haft svårt att lägga pengar (och tid) på just det. Graviditeten förändrade min kropp och jag trivs så himla bra med den nu (Ja, jag vågar faktiskt säga det!). Vet inte om det är just för att jag har den att tacka för så mycket som jag inte kunde relatera till den innan eller om jag bara har blivit äldre och tryggare i mig själv. Vad det än är så är den fantastisk och den kräver kläder som passar just den/mig. 
     
    Chans att göra hållbara inköp
    Nu när jag får chansen, jag ser det verkligen som en chans, så vilja göra så hållbara inköp som möjligt och de ska vara extra igenomtänkta. Jag ska planera mina köp, läsa på och spara till dem om jag så behöver. Det första plagget kommer att bli en vårjacka då jag fick kassera min jacka i höstas som hade blivit så solblekt och använd av väldigt många höstar och vårar.
     
     
    Handla mer (mycket mer) second hand
    Sen är det en helt annan grej som också ingår i det här med hållbar gardeob. Shoppa second hand. Jag är grym på möbler och grejer men sämst på att köpa kläder second hand. Det här inlägget presenterar de enda (ENDA!) plaggen i min garderob som inte är nyproducerade. Tre klänningar från Smiley Vintage som är gjorda av gamla klänningar men som är omsydda och så den där kjolen som hänger där nere. Så egentligen är det väl bara ett endaste litet plagg som är second hand på riktigt (ja, jag skäms nästan alltså). 
     
     
    Earth Week och en utmaning
    Denna vecka är det Earth Week här i Växjö och det händer mycket spännande men jag vet inte om jag kommer att hinna gå på så mycket men denna vecka hoppas jag att alla tänker till lite extra. Tänkte springa förbi ett café på onsdag där det är bokbytardag och byta till mig några böcker och kanske hinner jag förbi biblioteket imorgon för att byta till mig en stickling eller två. I och med Earth Week och jakten på min nya hållbara garderob så utmanar jag här med mig själv: Efter sommaren (är tyvärr tvungen att ta i med tiden, förhoppningsvis händer det dock snabbare än så) så kommer det att finnas minst 5 plagg i garderoben som är second hand och som är plagg som jag gärna bär. 
     
    Nu kör jag helt enkelt, någon som är på?
     
  • Tänkt & funderat

    Om konsumtion och julklappar

    Konsumtionen blir ju alltid aktuell när den vankas jul. Jag har ungefär konsumtions- och klimatångest varannan dag och ibland hela tiden. Men det är klart att jag shoppar jag också så så här försöker jag tänka.
     
    ❄ Jag vill göra hållbara val och i inredningsväg är ju mycket i vår lägenhet second hand – det är jag faktiskt stolt över. Började fundera över om stolt är rätt ord och om man ”får” säga så men jo. Stolt är jag, så nu tänker jag gå över jante och säga det rakt ut.
     
    Exempel: Hyllan jag hittade till min första nya lägenhet och samtliga stolar som finns i vår lägenhet. Allt loppisfyndat för småkronor.
     
     
    ❄ När jag har hittat något nytt som jag vill ha/villhöver/eller kanske rentutav faktiskt behöver så funderar jag läänge. Jag är verkligen ingen impulsköpare. Köper jag något på impuls så blir det oftast ett dåligt köp med några få undantag.
     
     
    Exempel: Brick-fian. En pryl som man kanske egentligen inte behöver men som jag verkligen snöade in på. Tog mig dock ungefär 1 och ett halvt år innan jag slog till.. eventuellt planerat köp till lite överdrift..haha. Samma sak med koppen från house of rym. Älskar det här mönstret och har gjort i evigheter (eller antagligen så länge som den funnits). När jag till slut hittade den i en liten webbshop så kunde jag inte att motstå att klicka hem den till mig samtidigt som jag köpte lite julklappar.
     
    ❄ Till mig själv är jag dålig på att köpa kläder secondhand men jag är desto bättre till Hedvig. Hennes (enligt hennes mamma då..) bästa byxor just nu är ett par prickiga som köptes för 10kr på en loppis i somras. Jag kollar även alltid efter träleksaker, pussel och spel i secondhandaffärer och på loppisar. Köp- och säljsajter på facebook och blocket är ju också finfina ställen för att fynda och handla hållbart. Jag har till och med handlat second hand och sedan sålt det vidare när Hedvig växt ur det (med tydlig information om att plagget är köpt begagnat såklart).
     
     
    Exempel: Första bebiströjan som jag köpte på tradera. Då jag upptäckte hur mycket det finns begagnat i klädväg, jag som mest varit inriktad på retroporslin annars. Och titta på de här fantastiska pusslen ↓ som Hedvig älskar att plocka med just nu även om hon inte pusslar på riktigt.
     
     
    ❄ Jag är dock dålig på att ge bort second hand, kanske för att det inte riktigt är ”acceptabelt” eller hur man nu ska beskriva det. Istället försöker jag att köpa alla mina julklappar från små butiker och webbshoppar. Eller så ger jag bort en upplevelse, restaurangbesök eller ett gåvobevis.
     

     
    ❄ I juletider tycker jag även att man ska hjälpa andra med julfirandet om man kan. I år köpte jag julklappar till ”Julhjälpen Växjö”, till barn som inte är lika priviligerade som Hedvig. 
     
    Så. Det var lite hur jag tänker nu i jul, hur tänker ni?
     
     
     
  • Tänkt & funderat

    En början på 2017

    Idag har vi städat bort julen och fortsatt att städa lite till. Ett helt nytt år ligger framför våra fötter och även fast förväntningarna på ett sätt är höga försöker jag nu ta var dag som den kommer och ställa mig in på att det inte bara är jag som kommer att styra hur det här året ska bli. 
     
     
    Om 10 dagar beräknas vi bli föräldrar. Det kan alltså bli imorgon – eller om tre veckor. Ingen vet. Det jag vet är att jag inte kommer att gå till jobbet på ett år eller så och att jag i morgon eftermiddag kommer att kunna börja inreda köksbänkar då allt är färdigoljat. Så det tänker jag fokusera på då, och ta varje dag som den kommer. I min nya anteckningsbok hoppas jag att jag duktigt kommer att skriva några rader, i alla fall några gånger i veckan, och med hjälp av min nya kalender hoppas jag på att jag kan hålla reda på lite datum och händelser under 2017.
     
     
    Jag hoppas ni haft en fin julhelg och nyårsafton och önskar er en finfin start på det nya året. Inom kort hoppas jag kunna få till både köksinlägg och lite bebishörnor från här hemma. Men som sagt. Jag tar en dag i taget så får vi se hur dagarna kommer att se ut. Spännande är det ju helt klart. Och pirrigt.
     
  • Tänkt & funderat

    Tankar om foton, kuddar och renovering – vecka 31

    Det är vecka 31 i gravidnedräkningen. Jag har aldrig haft som mål att skriva mycket om det här in public så att säga (som ni förmodligen märkt) men en liten uppdatering tänkte jag ändå pränta ner, det är ju rätt kul att kika tillbaka på sen. (Och ni som inte tycker sånt här är intressant, jag ber om ursäkt i förväg).
     
    Något som jag har tänkt på den senaste veckan är att vi är dåliga på att ta kort på magen. På hur jag ser ut. På hur vi ser ut. Det är väl inget som säger att man behöver göra det egentligen men känns ändå som att vi borde ha några kort som vi kan klistra in i albumen och utbrista ”däääär i låg du men då visste vi inte att det var du”. Typ. så. hrm..

    Så det får blir helgens projekt. Det ska visst spöregna/snöa och vara grått men men, inomhus går också fint det.
     

     
    Ja, hur ser jag ut egentligen då? (jag har ju alltså inga bilder att visa i nuläget, sannerligen bra upplägg och planering av blogginlägg helt klart..). Jodå, magen växer men jag tycker inte den är i vägen så mycket än alltså. Jag spatserar på som jag brukar (möjligtvis lite långsammare bara) och vänder mig utan problem fram och tillbaka i sängen (förstår mig verkligen inte på det där med att ha en kudde mellan benen som barnmorskan säger att man ska ha när man ligger på sidan, vad gör den? Ja, för jag får väl erkänna att jag klämmer fast en där varje kväll och varje morgon ligger den på golvet istället..) Men den kanske fyller sitt syfte om några veckor, vad vet jag (?). Jag sover hela nätter i alla fall för det mesta, det är skönt och inte en självklarhet har jag lärt mig.
     
     
    Jag går på gravidyoga en gång i veckan vilket är hur härligt som helst men denna vecka kom jag inte i väg för jag hade så ont i huvudet. Var nog dock ingen gravidkrämpa utan mer vädret eller något sådant. Ibland krampar mina vader lite för mycket för sitt eget bästa och jag har nog lite reflux men jag är för envis för att ta nån tablett för det, för så jobbigt är det inte. Ser dock min röda matstrupeingång framför mig då jag sett alldeles för många sådana live hos patienter. Jag lever icke som jag lär med andra ord..
     
     
    Annars peppar jag över att snart få börja tömma köket så vi kan riva det. Eller vi och vi. Jag tänker att en arbetsledare (jag) måste man ha som kan hålla i ordning på allt och familjearbetarna som kommer och hjälper till så snällt. Och jag ska faktiskt tömma det innan så mitt jobb är redan gjort när det ska börja skruvas ner och köras till tippen (ändå rätt smart grej att vara gravid när sånt där ska göras alltså..) Ett tips från coachen helt enkelt, men man behöver ju inte påbörja det hela så nära jul att man är rädd att det inte hinner bli klart tills jullunchen. Men ja, det borde lösa sig det också. 
     
    Så där. Det var den uppdateringen det. Och imorrn är det fredag, det är ju inte klokt vad veckorna flyger iväg. Ses snart igen hoppas jag!
     
  • Tänkt & funderat

    En glimt av sommaren

    Det har varit, och är, så fina dagar. Vi har fått en glimt av sommaren och hur den kan vara när den är som bäst. Tack för det vädret.
     
     
    Jag har hört att det är ovanligt mycket vitsippor här i år. Och stora är de också. Så vackert titta på.
     
     
    Jag har målat tånaglarna och doppat fötterna i sjön. Hängt på en brygga och gått lång promenad som fick stoppas halvvägs för vattenköp pga så varmt.
     
     
    Allt blommar så det står härliga till. Vi äter kvällsmat på balkongen eller uteplatsen. Täcket är för varmt på natten och man kan gå i bara linne till jobbet och inte ens ta med en extra tröja i ryggsäcken. 
     
    Jag gillar dessa glimtar. Jag kommer att påminna mig själv om dem när sommaren har dåliga dagar, fast om jag ska vara ärlig, jag gillar sommarens dåliga dagar också. När regnet strilar mot fönstret och man får stanna inne och greja, plocka, tänka och mysa i soffan utan att ens behöva tänka tanken att ”jag måste gå ut”. Allt har sin charm helt enkelt bara det blir i lagom doser.
     
     
  • Tänkt & funderat

    Det bubblar i min hjärna

    Just nu är det framförallt två saker som fyller mitt huvud. Kök (och lite andra mindre inredningsprojekt) samt min ”starta eget-idé”. Det liksom bubblar i min hjärna och jag kan inte sluta tänka på något av dessa två ämnen. Är tvungen att ha ett block nära hela tiden för att kunna skriva ner idéer som ploppar upp. Helt plötsligt känner jag att jag har alldeies för lite tid för att tänka. Sängdags kommer alldeles för snabbt på kvällarna och när jag slutar tidigt är det som att eftermiddagen bara rusar förbi.
     
     
    Om vi ska ta och prata lite om det här med tid. Konstigt att när man precis fått lite tid över till annat än jobb så känns det som att den tiden inte räcker till, några timmar till ledigt för bubbliga idéer tack. Upplevde samma sak när jag gick från Stockholmspendlare till ”Ha mindre än 5min till jobbet-växjöbo” – hade helt plötsligt nära en timme extra på eftermiddagarna som jag till en början inte visste vad jag skulle göra med (tog ett bra tag innan jag ens fattade att åka hem från jobbet inte betydde att jag skulle börja med maten direkt vid hemkomst). Sen blev det självklart att komma hem vid den där tiden och det kändes inte längre som en extra timme.
     
     
    Nu är ju det här ganska så stora projekt som rör sig i mitt huvud och det är ju inte konstigt att de då även tar mycket av min tid. Om jag ska ta steget att starta en egen liten verksamhet (vid sidan av mitt ordinarie jobb) vill jag ju vara så förbredd som möjligt, ha tänkt på allt som gås att tänka på och stå på en bra grund när jag väl kör igång (Och sen lära mig och göra om på vägen såklart). Jag skriver i små anteckningsböcker i soffan och i stora med läderpärmar vid matsalsbordet, på en post-it på jobbrasten och gör en mobilanteckning när en idé eller tanke kommer precis när jag ska somna. Anteckningsnörden i mig älskar det då mitt behov av att skriva ner saker alltid har varit stort (Får väl erkänna att inköpsbehovet av anteckningsböcker inte är så litet det heller..med eller utan anteckningsbehov..)
     
     
    Som sagt. Det bubblar i min hjärna. Det är en riktigt härlig känsla även om den också kan vara frustrerande. Kan jag inte bli klar nu liksom? Men i och för sig, även fast det kommer vara fantastiskt att se resultaten av allt spånande såsmåningom så är det ju faktiskt just den här processen som är härligast att vara i, innan man måste ta tag i och lösa problem och tänka om kring saker och ting. När allt är lite perifiert och ogreppbart, när visionerna får ta över ibland och när kroppen känner känslan av att allt är möjligt. Bästa känslan, bubbel bubbel.
     
    Vad får din hjärna att bubbla just nu?
     
  • Tänkt & funderat

    Om att inte vara så tillmötesgående

    Idag hade jag medarbetarsamtal på jobbet. Gick igenom förra året och pratade om det nya. Mål och utveckling. Ett lite udda mål som jag fick skriva upp i min handlingsplan var att jag inte ska vara för tillmötesgående/flexibel med att boka besök. Jag är nämligen väldigt bra på att säga ja när jag borde säga nej och hitta tider för patienter i mitt schema som egentligen inte finns. Det funkar ju liksom inte i längden. Det är annars väldigt mycket jag, även privat, vill inte krångla och vill vara så tillmötesgående som möjligt. Säger hellre ja än nej och vill inte vara oartig, för att säga nej känns oartig även fast jag ju vet att det oftast inte är det. Så nu ska det här målet få mig att tänka efter en extra gång och våga säga nej eller föreslå en annan tid som verkligen finns i schemat. 
     
    En timme efter mötet gick jag hem via blomsteraffären för att köpa en fredagsbukett och vad gör jag? Kan inte säga nej till floristen och köper det hon föreslår när jag velar. Alltså, ibland blir man ju lite trött på sig själv. Borde verkligen skriva upp att det där målet gäller privat också så kanske jag skulle klara av att hålla det ibland.
    Tur att buketten är fin i alla fall och att den passar fint i köket. Lite dyrare än tänkt bara..  😉 Hoppas ni har en fin fredag!
     
     
  • Tänkt & funderat

    Vägen avgör inte alltid målet

    Denna rubrik hade jag på en text som jag skrev för mitt gamla gymnasieprogram då de ville ha texter från gamla elever som skrev om vad estet gjort för dem. Det jag ville få fram var att även fast vi gör en massa val här i livet som vi tänker ska leda oss åt ett håll så behöver det inte utesluta alla de där andra sakerna, vägarna, drömmarna som man också har någonstans där i bakhuvudet. 
     
    Jag har gått en fyraårig universitetsutbildning men det betyder inte att jag kommer att arbeta med just det mina resterande år i arbetslivet (Som ju är ungefär 40år..). Jag kan visserligen jobba med lite olika inriktningar och med olika patientkategorier men jag känner på mig att jag kommer att söka mig åt andra håll såsmåningom. Kanske inte så himla långt från min utbildning men ändå något annat eller så blir det just det, något helt annat. Jag skulle tycka att det vore urkul att våga starta eget, kanske en liten butik med böcker och finheter, eller att fortsätta jobba inom vården men tex som samordnare/utbildare/strateg eller vad det nu kan tänkas finnas för jobb. Jag tror dock inte att det kommer att hända de närmsta åren men det känns bra att ha sådana tankar och mål längre fram att sträva mot. Jag står därmed aldrig still där jag är just nu.
     
    Vi får helt enkelt aldrig sluta drömma. Vägen vi valt är inte huggen i sten. Vi kan ta några senvägar på vår färd eller göra små (eller större) utflykter från där vi står just nu men sedan komma tillbaka till grundtanken (om vi vill). Livet är det viktigaste vi har och det gäller att vi fyller det med sådant vi tycker om och inte fastna i ett val som tidigare gjorts. Livet förändras och nya förutsättningar skapas hela tiden men du måste ta steget att följa med om du känner att du vill det. Självklart är det lika rätt att vara kvar där man är och inte förändra om det är det som känns bäst. Lyssna på ditt eget hjärta helt enkelt. Världen är så stor så stor och du har alla möjligheter att snirkla dig fram på din väg på ditt eget sätt, fram och tillbaka, upp och ner, hit och dit. Glöm inte det.
     
  • Tänkt & funderat

    Det stretar och drar i mig åt olika håll (Om att vara personlig)

    Jag var på en urbra föreläsning med Emma Sundh (emmasvintage.se) igår. Hon pratade om blogg som jobb. En massa kreativa och trevliga människor var där och lyssnade och hade massa smarta saker att säga. Sannerligen inspirerande! Tyvärr var jag tvungen att springa iväg till tåget innan det var helt slut men jag lyckades ändå få höra lite vad några andra sysslade med. En del hade blogg, en del inte. Men många (av de jag hann lyssna på) hade ändå kreativa yrken där en blogg verkligen passar in, både som marknadsföring och för att visa vad man gjort och gör på jobbet helt enkelt. Oj, vad många inspirerande kvinnor det finns där ute i bloggosfären. Emma pratade om att i en blogg bör vara personlig för att locka läsare vilket jag sannerligen håller med om. Men där fastnar det för mig ändå på något sätt. Det stretar och drar i mig åt olika håll Jag är inte egen företagare, inredare, konstnär eller projektledare.
    Jag har ett vårdyrke, jag har patienter i behandling och jobbar på sjukhus.
    Får man vara personlig på en blogg då?
    En del av mig säger ja. Jag skulle aldrig skriva något om mitt jobb (som jag älskar!) och jag skulle aldrig skriva något som skulle kunna användas emot mig. Jobbet finns inte på den här bloggen. Men så är det den där delen som säger nej. Tänk om en patient hittar hit? Tänk om en anhörig gör det? Skulle det göra något? Hjärnan säger nog ändå till viss del att, nej, det skulle nog inte göra nånting. Om någon hittar hit som har mig som vårdgivare så skulle de bara få en släng av inredning, loppisfynd och en och annan utflykt. Och hur skulle de veta att det var jag egentligen? Mitt efternamn finns inte här och jag är ju inte direkt känd för att lägga ut bilder på mig själv..Men jag är inte där till 100 procent än, kanske inte ens till 70procent..
     
     
    Det här är nog den största anledningen till att min blogguppdatering är som den är, den kommer och går då mina tankar består. Jag har bloggat (med några uppehåll då) sedan 2006, hela 8 år blir det nu i november. Det är ju faktiskt urkul att titta tillbaka på Schweiz-tiden (Där jag var väldigt öppen men så blir man väl när man bor utomlands och ibland känner sig ensammast i världen), vad jag gjorde en vanlig tisdag i mars 2010 och kolla på bilder från gamla lägenheter och korridorsrum.
     
    Det stretar och drar fortfarande i mig lite men nu när jag har fått skriva av mig lite så är jag nog lite mer åt rätt håll igen. Ursäktar mig för lång text men sånt är livet ibland. Skriv gärna vad du tycker. För mig skulle det vara värdefullt.